Botkyrka

Botkyrka kommun har en rik industrihistoria att upptäcka!

Tidigt uppstod en mängd gårdsindustrier som hade stor betydelse i det lokala samhället. Under 1700-talet tog den industriella utvecklingen fart i och med Tumba bruks anläggande. 1800-talet innebar ytterligare viktiga industrietableringar delvis tack vare att järnvägen drogs igenom kommunen. Av speciellt stor vikt var AB Separators förvärv av Hamra gård vilket i förlängningen ledde till att Alfa-Laval etablerade sig i kommunen.

Avgörande för industrietableringar inom kommunen har ofta varit kommunikationsläget och närheten till Stockholm.

Tidig industri
Tidigt uppstod en rad binäringar till jordbruket som har förindustriell karaktär. I mantalslängderna finns uppgifter om kvarnar, sågar, valkerier, mejerier, storskaligt ålfiske och brännerier. Även tegelbruk och torvtäkter fanns tidigt och kolning förekom, främst i Grödingeskogarna. Ett salpetersjuderi är belagt i Tuna 1751. Under 1700-talet kunde en del gårdsindustrier, till exempel i Fittja öka sin produktion så att en viss försäljning kunde ske inom regionen men också till huvudstaden.

Kvarnar
Kvarnar och sågar är sammanknippade och speciellt viktiga som exempel på tidiga industrier. De drevs med vattenkraft och placerades därför vid åarnas fallsträckor. De tidiga exemplen är oftast små och anpassade till behoven i närmiljön. Mjölkvarnar var viktiga anläggningar i äldre tider. Kvarnarna kunde ofta betjäna flera gårdar och då erlades en särskild kvarnavgift.

I Grödinge omtalas kvarnen vid Byrsta redan 1440. Ett exempel på en bevarad kvarnmiljö är Norrgas övre kvarn, känd sedan 1600-talet. Uppgifter om andra gårdar med kvarnar i Grödinge är Berga, Brubbhamra, Sjöberg, Bullsta, Marieberg, Stora Uringe, Svalsta, Malmbro och Åvinge. Väderkvarnar är kända bland annat från Marieberg, Hågelby, Råby och Alby.

I Alby, Botkyrka, uppfördes 1905 L M Ericssons elektriskt drivna valskvarn, ett exempel på en industrikvarn som var i bruk ända in på 1940-talet. Andra äldre kvarnar fanns vid Hamra, Yttergåla, Skrävsta, Elvesta, Norsborg, Riksten, Tullinge, Tumba och troligen Slagsta. Vid Riksten och Elvesta finns de gamla kvarnbyggnaderna kvar.

Tegelslagning
Tack vare närheten till både råmaterial och vattenvägar för transporten växte tidigt en betydande tegelindustri fram i kommunen.

Tegeltillverkningen vid Fittja är känd sedan 1600-talet vilket gör det till ett av de äldsta tegelbruken i Mälardalen, och var redan då en stor anläggning med 10 byggnader. Vid 1700-talets slut fanns 25 tegeldrängar vid bruket. På 1850-talet förekom tegeltillverkning även vid Slagsta, Sturehov, Hamra, Tumba, Tullinge, Riksten och Alby. Förutsättningarna för tegelslagning var goda. På 1830-talet stod Slagstabruken för den största delen av Mälardalens tegelproduktion.

I Grödinge socken fanns tegelbruk vid Sjöberg och Stjärnvik (Uppinge).

En klädesfabrik i Tumba
När Tumba bruk anlades 1755 hade platsen redan använts för industriella syften under en tid. Bröderna Carleson hade studerat manufakturer i andra länder och bestämde sig för att pröva sina nyvunna kunskaper vid Tumba ström.

1741 anlades ett sålunda ett valkeri vid strömmen. En klädesvalk fungerade så att man pressade ihop naturull till en tät textil som kunde användas som ett grovt tyg. Därigenom slapp man vävningsmomentet i textiltillverkningen. Tillverkningen pågick under ett tiotal år, dock utan att uppvisa någon större lönsamhet. Bröderna Carleson inrättade inte bara ett valkeri på platsen. Den ena brodern ansökte och fick tillstånd att flytta sin "i staden inrättade Cypriske victriols och Turkiske Bomulls Färgeri Wärck" till Tumba. Något färgeri tycks dock inte ha anlagts men den "Cypriske victriolfabriken" drevs under en tid. Bröderna Carlesons verksamhet vid Tumba ström utgör ett spännande exempel på hur tidens merkantilistiska idéer kunde utövas i praktiken.

Industrier
Tumba bruk utgör ett märkligt industriminne som haft stor betydelse för Botkyrka. Pappersbruket grundades 1755 för att förse Sveriges riksbank med sedelpapper. Bruket är ett unikt exempel på industriell tillverkning som fortfarande idag spelar en viktig roll i det lokal samhället. (Se vidare under Besöksmål).

Viktigt för kommunens industriella utveckling var AB Separators inköp av Hamra gård i slutet av 1800-talet. Därmed etablerades det som senare kom att bli Alfa-Laval i kommunen, ett företag som fortfarande är en stor arbetsgivare. 1899 uppfördes ett gjuteri vid Tullingesjöns södra strand där produkter för den egna industrin skulle framställas. Verksamheten moderniserades i flera omgångar med lades slutligen ned under 70-talet. Alfa-Laval presenterade dock under 50-talet planer på att flytta en stor del av sin produktion och administration till kommunen. 1963 invigdes ett stort verkstadskomplex på Hamra gårds mark och kort därefter en kontorsbyggnad i tolv etage. Den framgångsrika verksamheten i Tumba väckte stor uppmärksamhet världen över vilket bland annat resulterade i att Nikita Chrustjev besökte anläggningen.

Företagets etablering i kommunen har dock inte alltid varit oproblematisk. Under de första decennierna förekom djupa konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare där företaget aktivt bekämpade det fackliga arbetet.

1904 etablerades Stockholms vattenverk i Norsborg.

Kring sätesgården Alby uppstod tidigt ett litet samhälle med delvis industriell karaktär. Kvarnarna vid Alby har redan nämnts likaså fanns där en såg som drevs på kommersiell bas. Redan på 1600-talet ägdes gården av en sidenfabrikör och senare av ett bergsråd och en brukpatron. Sedan företaget L M Ericsson förvärvat gården förkom här en rad tekniska experiment såsom försök med en elektrisk plog och uppförandet av ett valsverk.

Experimentlustan på Alby skördade också ett för svensk industri betydelsefullt offer. L M Ericsson och Gustaf Dalén var goda vänner och vid ett tillfälle 1912 befann sig den senare på Alby för att deltaga i ett experiment rörande hur högt tryck gasackumulatorer kunde tåla. En av ackumulatorerna krånglade och då man skulle besikta den skedde en explosion. Dalén brännskadades svårt och blev blind för resten av livet.

Vid Kagghamra gård anlades under 1870-talet Sjöbergs varv. Det var industrimannen och riksdagsmannen Gustaf Cavallin som låg bakom företaget som är ett udda inslag i Botkyrkas industrihistoria. Under kort tid uppfördes varvsbyggnader, magasin, tjänste- och arbetarbostäder. Varvet sysselsatte som mest ett hundratal personer och under de 10 år som verksamheten pågick byggdes ett tjugotal fartyg.

Till att börja med producerade man enbart på beställning men snart startade Cavallin ett eget rederi som bland annat trafikerade Sydamerika. I förlängningen ledde detta till att hela varvsrörelsen flyttades till Argentina, dit Cavallins söner emigrerade tillsammans med en del av de anställda ingenjörerna.

Huvudkälla:

Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga, 1988, Botkyrka kulturmiljöinventering.

Övriga källor:
Castegren, Erik, 1955, 1984, Riksbankens pappersbruk Tumba, Tumba.

Hebbe, Ann-Marie, 1982/83, Industrier och binäringar i Botkyrka kommun, Stockholms universitet.

Padel, Ingrid, 1975, Botkyrka förr och nu, Botkyrka.

Sundström, Erik & Hintze, Rolf, 1970, Från fornby till tätort - en bokfilm om norra Botkyrka, Falköping.

Sundström, Erik, 1983, Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav, Östervåla.

Litteraturtips:
Aktiebolaget Separator Stockholm 1883-1908, Stockholm.

Arrhenius, O., 1950, G.F. Cawallin och Sjöbergs varv, I: Täljebygden 1950:21-28, Östra Södermanlands kulturhistoriska förenings årsskrift. Södertälje.

Castegren, Erik, 1924, De holländska familjerna Mulder vid Tumba bruk, Södertälje.

Castegren, Erik, 1955, 1984, Riksbankens pappersbruk Tumba, Tumba.

Castegren, Erik, 1955, Riksbankens pappersbruk, Täljebygden. Östra Södermanlands kulturhistoriska förenings årsskrift. Södertälje.

Conradson, Birgitta, 1994, Pappersmästarna, Stockholm.

Göthberg, Ivar, 1991, Nybyggarliv i Tullinge, Tumba.

Hebbe, Ann-Marie, 1982/83, Industrier och binäringar i Botkyrka kommun, Stockholms universitet.

Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga, 1988, Botkyrka kulturmiljöinventering.

Magnusson, Leif, 1989, Arbetrrörelsens historia i Botkyrka, Tumba.

Larsson, Margit, 1990, Första bananen vid Vattenverket, Brovakten.

Olsson, Lars-Eric, 1987, Tegelbruk i Sverige, Stockholm.

Padel, Ingrid, 1975, Botkyrka förr och nu, Botkyrka.

Rudin, Bo, 1989, Pappersmakaren, Tumba.

Sundström, Erik & Hintze, Rolf, 1970, Från fornby till tätort – en bokfilm om norra Botkyrka, Falköping.

Sundström, Erik, 1983, Botkyrkabygd – från mälarstrand till österhav, Östervåla.

Öberg, S, m. fl., 1983, Ett världsföretag växer fram: Alfa-Laval 100 år, Tumba.